Jag älskar såna här böcker där författaren delar med sig av sitt liv med husdjuren och erkänner sina känslor. Det är katten som spelar huvudrollen även om Uddenberg berättar utifrån sina upplevelser. Med en humoristisk och självironisk ton filosoferar han kring kattens förmåga få människan att göra som den vill. Båda mår gott av den relation som utvecklas, men det är ingen tvekan om vem som genom uthållighet får som hon vill och med självklar integritet styr och ställer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar