Det femte barnet

Doris Lessings korta, dramatiska verk om Harriet som drabbas av en naturens nyck då hon föder sitt femte barn. Barnet verkar komma från en annan tid, är våldsamt och aggressivt och sliter isär den familjelycka som Harriet och hennes man David har byggt upp.

De polyglotta älskarna

av Lina Wolff är en intressant roman uppdelad i tre delar, där olika personers berättelser överlappar varandra.

Och så lärde jag mig ett nytt ord: polyglott = flerspråkig

Jag ska ta dig dit

av Joyce Carol Oates är som vanligt en suggestiv berättelse och inte förvånande i collegemiljö. Utan namn berättar den unga kvinnan om sin huvudlösa förälskelse i den äldre mannen med annan hudfärg. Något som inte ses med blida ögon av dem omkring henne.
Förälskelsen binder ihop berättelsen om hennes fattiga bakgrund och hur hon trots allt lyckas ta sig igenom skolan och få stipendium till ett college. Där verkar allt falla isär och det är en nästan psykotisk stämning tidvis. Trots det klarar hon sina studier visar det sig till slut.

De förklädda flickorna i Kabul

av Jenny Nordberg är en insiktsfull berättelse om det Afganistanska klansamhällets begränsningar för flickor och kvinnor. Genom att klä flickorna som pojkar skapar familjen frihet både åt den aktuella flickan men också den övriga familjen som kan använda sin "bacha posh" - pojkklädda flicka - som förkläde eller för att kunna låta barnet hjälpa till i t ex familjens butik eller rent av för att barnet ska kunna leka utomhus.

Nordberg ger en intressant bild av kvinnornas villkor utan att förminska den kultur de lever i. Afganistan är ett land utan en fungerande statsapparat och det är nödvändigt för överlevnaden att kunna hålla ihop familjen och ha starka band till andra familjer. Vissa familjer löser de problem som kulturen har skapat med att klä sina flickor som pojkar under en tid av uppväxten, och det verkar förekomma på många håll, men det är inget som diskuteras. Kanske för att det är en så praktisk lösning, trots allt?

Birgitta

Emilia Fogelklou har skrivit en liten essä om Birgittas uppenbarelser ur ett moderskapsperspektiv. Hon menar att det på många ställen lyser igenom att Birgitta varit gift, fött och fostrat sina barn och att det är det som gör henne så speciell i samtiden. Livserfarenheten gav henne en självsäkerhet som de andra jungfruliga helgonen i samtiden inte kunde komma i närheten av.