Svälten

Magnus Västerbro har skrivit om svälten på 1860-talet. Det är intressant och läsvärt att ta del av historien i romanform, men denna skildring var i mitt tycke inte lika välskriven som Pestens år.

Pestens år

1793

en historisk roman av Niklas Natt och Dag som skildrar ett inte slumpmässigt årtal i Sveriges historia i formen av en modern kriminalroman. Den lungsjuke, f.d. domaren Cecil Vinge och den försupne, träarmade krigsveteranen Cardell letar efter namnet på såväl mördare som offer. Sist men inte minst vill Vinge veta VARFÖR.

Välskrivet, väldisponerat och språkligt elegant. Trots den smutsiga miljön och det groteska mordet håller författaren kvar mig i sitt berättargrepp.

Att inte vilja se

Jan Guillous fjärde i 1900-talsserien om bröderna Lauritzen. Den förra var ett bottennapp och kändes som om författaren bara hade rapat upp ett antal sidor för försörjningens skull, men nu är det bättre igen. Nu är det liv i berättelsen igen. Och död - så klart.

A farewell to arms

är en av Ernest Hemingways tidigaste romaner, utgiven 1929. Den bygger på erfarenheter från Hemingways tid som ambulansförare i Europa under första världskriget. Relationen mellan huvudpersonen Frederic Henry och sjuksköterskan Catherine Barkley sägs bygga på bitter erfarenhet från Hemingways första giftermål. Bokens tragiska slut kan tolkas som en uppgörelse med författarens egen romantiska historia.

En krigsskildring från första världskriget är inte jag rätt person att bedöma vad gäller trovärdighet, men jag har heller ingen anledning att ifrågasätta skildringen från en som varit där. Frederic Henry är en blyg person som är mer åskådare än handlingskraftig, han lyssnar mer än talar. Om Henry som berättarjag är Hemingways egen röst, så är det

Lägret där ambulansförarna håller till känns mörkt och hopplöst. Soldaterna är alla trötta på kriget och ser inte att det finns någon mening med det längre. Ingen kan vinna och till och med den som till slut vinner, kommer att förlora är den rådande åsikten i lägret. De driver med varandra men mest med prästen, som Henry verkar ha ett starkt band till. En annan nära relation har Henry till Rinaldi, sin rumskamrat. Det är Rinaldi som tar med Henry till sköterskorna för att försöka få lite damsällskap utanför horhuset.

De första mötena mellan Henry och Catherine Barkley är trevande och torftiga. Men krigets desperation ger dem inget annat val än att falla för varandra. Dialogen är rent skrattretande vid deras första möten, men längre in i romanen blir dialogen överlag mer utvecklad och naturlig. Kanske ska man tolka inledningens krystade dialoger i samband med att kriget stod och stampade på fronten mellan Italien och Österrike? Det känns som att samtalen börjar flyta lättare efter att reträtten har startats. Men som läsare får man kämpa sig igenom knepiga och krystade meningsutbyten en bra bit in i boken.

Före reträtten hinner Henry bli skadad. Han skickas till det amerikanska sjukhuset i Milano dit också Catherine söker sig och hon får ta hand om vårdnaden om honom. Han övertalar henne att stanna kvar även på nätterna och resultatet blir en graviditet, som Henry får reda på strax innan han ska åka tillbaka till fronten. De gifter sig inte för de känner sig som gifta, men Catherine lovar att de ska gifta sig efter kriget. Om kriget tar slut eller vi bara får följa med på reträtten kan jag inte avgöra. (Första världskriget varade ju 1914-1917 men den här romanen utspelar sig 1918 så jag har förstått att det är någon sorts efterstrider i Italien.) Henry deserterar från sin frivilliga post som befäl över ambulansförarna, när han riskerar att bli skjuten av en ung grupp italienska soldater som ska hålla ordning vid passagen över en bro. Efter att ha simmat i iskallt vatten en mycket lång sträcka tar sig Henry upp på land och efter att ha vandrat ett tag kommer han till järnvägen och han lyckas smyga på ett tåg som går till Milano.

Framme i Milano söker han efter Catherine men hon har gett sig av. Utan större svårigheter hittar han henne på en ny ort och deras återseende blir kärt. Stressat kärt, men härifrån är det kärlekshistorien som dominerar resten av romanen. Det är en vändpunkt i berättelsen.

Jag kan som sagt inte avgöra om det är kriget som tagit slut på riktigt eller om det är deras möte som är den symboliska vändpunkten. Härifrån talar romanen mycket mer till mig, vilken naturligtvis till störst del beror på att jag kan relatera personligt till kärleksrelationen på ett helt annat sätt än krigsmiljön. Kanske är det därför jag känner att språket i romanen flyter bättre och dialogerna djupnar och blir mer realistiska.

En sista konfrontation med kriget råkar Frederic och Catherine ut för då italienska armen söker efter honom som desertör. De lyckas fly till Schweiz och kan där ta in på pensionat och vänta på att barnet ska komma (alternativt att kriget ska ta slut, men det nämns inte). Tempot stannar av här, vilket livet gör under en graviditet. Men stämningen är ödesmättad, trots att dagarna förflyter stilla för det kära paret så anar jag som läsare hela tiden att vi är på väg mot något. Men vad vi är på väg mot avslöjas inte och därför skapas spänning ur de händelsefattiga vardagarnas triviala lunk.

Under de första kapitlens läsning kunde jag inte förstå hur den här författaren har kunnat få Nobelpriset i litteratur. Nog måste en nobelpristagare hålla kvalitet genom hela sin produktion var min tanke. Men jag är glad att jag orkade vidare och fick uppleva hur hela romanen utvecklades och förändrade karaktär. Jag tror inte att jag kommer läsa om den (inte ens på svenska) men jag har ändå en känsla att om jag gjorde det, så skulle även inledningen göra ett mer positivt intryck på mig.

Mellan rött och svart

Jan Guilliou skriver också en romansvit om 1900-talets historia. Någon kritiker skrev att där Guillou misslyckades, där lyckades Follet med att beskriva både historia, miljö och människor. Jag är böjd att hålla med. Guillous romaner med bröderna Lauritzen som huvudpersoner är lite tunna i jämförelse och då menar jag inte bara sidmässigt.

I Mellan rött och svart har Guillou förenklat berättandet enligt en ganska lättidentifierad formel. Han avslutar varje kapitel med en antydan om vad som ska hända. Nästa kapitel börjar ett eller två år senare och berättar att det som antyddes har hänt och sveper sedan förbi förklaringen med typisk Guillou-ironi.

Det är det ironiskt humoristiska skrivsättet jag uppskattar så mycket i Guillous romaner. Han är ofta klockren i sina poänger där han förutsätter att läsaren förstår vad han menar eftersom vi alla ser verkligheten i backspegeln. I den här boken är det kanske, kanske lite för mycket ironiska gliringar.

Världens Vinter

Ken Follets andra del i 1900-tals-krönika om Europa. Lika tjock och lika bra som del 1.

Nu är det barnens tur att driva den personliga handlingen i berättelsen. Eths son Lloyd, reste frivilligt till Spanien för att hjälpa republikanerna och upplevde krigets fasor och de inblandades svek. Han lyckas fly över gränsen och ta sig tillbaka till England, där han blir officer.

Fritz och Beas son Lillen gifter sig med Levs och Olgas bortskämda dotter Daisy. Daisy som flyttade till England för att undkomma smädelsen att tvingas bryta sin förlovning pga sin ryska fars misstänkta trakasserier av en man i sociteten. Hon gifte sig med Lillen för att få den åtråvärda adelstiteln, men när hon lär känna Lloyd får hon till slut känslor som inte styrs av förnuft och status.

Under krigets bombningar av London jobbar Daisy frivilligt med att köra ambulans och hon lär känna Eth som fortsätter att jobba för rättvisa och fred, nu som invald parlamentsledamot.

Maud och Walter är strandsatta i Berlin. Deras son Eric följer med strömmen och dras in i nazisternas nät. Dottern Carla ser liksom sina föräldrar vilken fara som hotar deras land och stöttar därför i hemlighet Ryssland med information, inte för att hennes fosterland ska förlora kriget utan för att nazisterna inte får vinna.

I Ryssland går Grigorijs son Volodja i sin fars fotspår och arbetar i sovjetens tjänst. Han får en del av sin utbildning i Tyskland och arbetar som diplomat före kriget, och bygger då upp ett spionnät av tyska informatörer.

På andra sidan Atlanten arbetar Gus vidare som presidentens rådgivare. Som assistenter i vita huset jobbar både hans egen son Woody och Levs son Greg.

Det är inte krigets historia som gör att jag fångas av historien, även om det naturligtvis är otroligt viktigt att också komma ihåg vad som verkligen hände. Här ger romanen en, enligt min okunniga preferensram, relativt objektiv bild av  historien. Vad jag grips av är de människoöden som skildras. Follet beskriver inte personporträtt på nobelpris-nivå, men där han kanske ger människorna lite för starka konturer så kan jag använda min fantasi och fylla i de mänskliga känslorna och svagheterna.

Giganternas fall

Ken Follets första tjocka roman om 1900-talets historiska skeenden. Han beskriver tiden fram till och
genom första världskrigen utifrån ett antal familjers öden.

Navet är England med arbetarfamiljen Williams i Wales och adelsfamiljen Fitzherbert. Alla män i samhället arbetar i gruvan som ägs av Fitzherbert. Arbetsvillkoren i gruvan är svåra och fackföreningen jobbar för bättre lön och miljö. Earlen Fitzherbert, som är gift med en rysk prinsessa, inleder ett förhållande med sin unga husa Ethel, som är dotter i familjen Williams. Hon blir med barn och flyttar till London, till ett hus som earlen köper åt henne som kompensation för hennes tystnad. I London engagerar hon sig i kampen för kvinnors rättigheter och arbetar då tillsammans med earlens syster Maud som är den radikala lillasystern. Maud är beroende av sin bror som utan att ifrågasätta betalar alla hennes utgifter. Hon är dock inte så frigjord att hon törs offentliggöra sin romantiska relation till Walter.

Walter är diplomat i London. Hans familj kommer från Tyskland och utifrån hans roll som officer i den tyska armen beskriver Follet hur Tyskland tänkte och agerade i den konflikt som startade med ett dubbelmord i Sarajevo. Under hela kriget är hans tankar hos Maud, som han gifte sig hemligt med innan han var tvungen att lämna England.

Rysslands roll i historien berättas genom den fattiga familjen Peshkovs öden. Bröderna Grigorij och Lev blir faderlösa när deras far hängs inför ögonen på dem och den då unga tsarprinsessan, som senare gifte sig med Fitzherbert. Grigorij är den skötsamma brodern och han arbetar och sparar för att kunna emigrera till Amerika. Men ödet sätter käppar i hans hjul och när han till slut har biljetten till Amerika i sin hand, blir det hans bror som åker för att komma undan polisen som jagar honom.

I Amerika lever Lev på sin charm och driftighet. Som chaufför till en rik rysk "affärsman" träffar han den vackra Olga som visserligen är förlovad med senatorns son, men det hindrar dem inte att inleda ett förhållande. Senatorns son Gus blir förkrossad när Olga slår upp förlovningen och gifter sig med sin fars chaufför. Det är både genom Gus, som blir presidentens rådgivare, och Lev som den amerikanska rollen i världshistorien berättas.

Giganternas fall är en tegelsten på över 800 tättskrivna sidor. Genom att blanda autentisk historia med familjernas, där personliga relationer i mycket driver handlingen framåt har Follet skapat en riktig bladvändare. Det var helt klart värt alla timmar (och utebliven sömn) att läsa denna första del i en trilogi om 1900-talets historiska skeenden.

Porto Francos väktare

av Ann Rosman
en roman som utspelar sig i 1700-talets Marstrand som då var en fristad för tjuvar och banditer.

Gracelin O'Malley

av Ann Moore är en smörig historia med många scener ur det våldsamma och vidriga 1800-talets Irland då landet svalt. Behållningen är en insikt om Irlands historia även om författaren inte riktigt klarar att ge historien det känslomässiga djup den skulle kunna ha.

Grottbjörnens folk

Jean M Auels romansvit om stenåldersflickan Ayla är tidlös och tål att läsas om. Mycket detaljer om tillverkningstekniker och om naturen och den tidens växter och djur. En berättelse som får fantasin att rulla igång. Kan det ha varit så här människorna levde i forntiden?

Okända väsen

Jag har läst om Tracy Chevaliers bok om Mary Annings liv.

Det är en intressant berättelse i en brytningstid där vetenskapen är på frammarsch genom nya geologiska upptäckter. Vad är det för monster som Mary hittar i klipporna? Och hur kan några av guds skapade varelser hamna mitt inne i stenarna, när bergen skapades före djuren? 

Birgitta och Katarina

av Alexandra Coelho Ahndoril är en roman som försöker ge en personlig bild av den Heliga Birgitta. Det är inte en biografi utan en fiktiv historia om relationen mellan Birgitta och hennes man och till de åtta barnen, främst Katarina.

Historien börjar när Birgittas mor dör i barnsäng. Fadern skickar henne och hennes syster till släktingar. Två år senare blir Birgitta som 13-åring bortgift med Ulf. Hennes första tid som husfru på Ulfåsa var förvirrande och chockartad men hennes make är hänsynsfull och deras äktenskap skildras som respektfullt och harmoniskt. 

Som tid och samhällsklass förespråkar måste de lämna bort sina barn i ung ålder för att fostras. Birgitta har svårt att skiljas från sina barn men finner sig i de krav som ställs. Något går dock sönder i henne när hon tvingas gifta bort Märta med en, i hennes ögon, rövare. Därefter verkar det som att hon inte vågar älska sina barn längre. Detta präglar relationen med dottern Katarina som ständigt söker sin mors bekräftelse och som ömsom hålls nära, ömsom stöts bort.

Begravningsplatsen i Prag

av Umberto Eco kanske lite ytligt kan beskrivas som en historisk agentroman som utspelar sig i 1800-talets Paris.

Simonini är en antikhandlare, förfalskare och dubbelagent som dryper av hat och har fömodligen utvecklat schitzofreni. Han analyserar sin ohälsa ifrån dåtidens begynnande forskning om pskyket och han anar men ser aldrig abboten som tycks veta allt om honom och allt han har gjort.

Från barndomen har han matats med judehat och under sin karriär gör han allt för att föra i bevis att det finns en konspiration som judarna står bakom. Han gör gör förfalskningar och begår mord. 

Umberto Eco använder romanens form för att visa hur tankemönster kan skapas, hur sanningar kan skapas av skrupellösa ledare. Enligt uppgift är alla historiska personer och dokument i boken äkta, det är bara Simonini som är en fiktiv person som håller ihop skeendet.

En svår bok som är helt utan känslor och full med fakta och detaljer i varje mening. 

Augustenbad - en sommar

är skriven av Anneli Jordahl.  För första gången har jag lånat en e-bok. Att läsa från skärmen är inte så svårt, men jag trivs bättre med en bok i handen.

I Augustenbad beskrivs livet på en kurort/brunn under andra halvan av artonhundratalet. Rika för sig och fattiga för sig. Doktorn är allvetande trots att vetenskapen egentligen inte vet något alls. På kurorten vistas många som lider av syfilis, den tidens stora epidemi. Men också andra som behöver rekreation eller vila upp sig.

Bokens huvudperson är Andreas, en alkoholiserad poet, som skickats på tre månaders vistelse på kurort av sin hustru och dennes familj. Andreas stretar emot och vill inte lyssna på doktorn. Han tar ändå sina kalla bad och håller sig väl nykter, utom midsommarnatten då han får tag på alkohol. I ruset förför han en ung, fattig glansstrykerska och förstör därmed hennes liv. Senare på natten träffar han den syfilissjuka Amanda och ingen av dem minns senare vad som egentligen hände. Sov de bara?

Andreas kommer själv från en fattig miljö och är född utom äktenskapet. Han lyckades få studera och hittade sedan en rik hustru. Han har mycket humor och integritet trots den underlägsna postion han har fått i sin nya familj. Den unga flickan förför han genom att blotta en del av sitt ursprung och föresväva henne en bättre framtid. Framtiden för henne blir dock en katastrof.

I relationen till den sjuka Amanda visar Andreas en annan sida. Han ser där en framtid fast den inte finns, Amanda är döende i sin sjukdom. En sjukdom hon fått av sin make genom giftermål. Bitterheten på män visar hon genom noveller med riktigt makabra hämndinslag.

Jordahl berättar om en epok med stor inlevelse och kunskap. Hon bor i Bie, där verklighetens Augustenbad faktiskt låg, och har forskat mycket kring kurorten. Av de många byggnader och inrättningar som fanns på kurorten finns inget kvar idag. Jag var i Bie i somras och där fanns bara en igenväxt liten paviljong och några husgrunder från baden kvar.

Okända väsen

en historisk roman av Tracy Chevalier.

Hennes berättelse utspelar sig i 1800-talets sydengland när naturvetenskapen fått upp ögonen för fossiler och bygger på fakta om Mary Annings liv som fossiljägare i Lime Regis. Det är inte bara en berättelse om stenar och förstenade urtidsdjur utan också en intressant iakttagelse av könsroller och förminskandet av kvinnors upptäckter och kunskaper.

Läsvärd!

World without end

Mastodontboken är utläst. Inte nog med att det var flera tusen sidor, de var på engelska också. Det kändes att jag inte läst på engelska på ett tag, för det tog nära 500 sidor innan jag tyckte att jag fick flyt i läsandet - men sen fångades jag verkligen av boken.

Ett riktigt epos från medeltiden. Personer att älska och beundra, fiender att hata, intriger utan slut, sorg, katastrofer och elände, men också lycka och banala upplösningar av otroliga händelser.

Svärdet och spiran

Ken Follett blev känd när han skrev sina spionromaner. Han skriver i förordet till den här boken att tanken på en historisk roman om ett katedralbygge har varit i hans tankar sedan han först började skriva, men att han inte var mogen uppgiften förrän efter 10 års författande. Vilken självinsikt och vilket bra resultat det blev!

Svärdet och spiran handlar om ett katedralbygge i 1100-talets England. Författarens intresse för vad som drev människorna att konstruera och bygga dessa fantastiska katedraler kanaliseras genom bokens huvudperson Tom Byggare. Tom drivs av en längtan att få bygga en katedral och efter långa vandringar, svält och umbäranden får han till sist uppdraget att bygga upp den nyss nerbrunna klosterkyrkan.

Historien skildrar inte bara Toms dröm utan är också en fascinerande skildring av olika människoöden, speciellt gripande är att läsa om de starka kvinnor som trots alla svårigheter bygger och formar sina egna liv. Det är också givande att ta del av motsättningarna och det politiska spelet  som pågår inom och runt kyrkan under den här tiden.

En mycket läsvärd tegelsten!