Världens Vinter

Ken Follets andra del i 1900-tals-krönika om Europa. Lika tjock och lika bra som del 1.

Nu är det barnens tur att driva den personliga handlingen i berättelsen. Eths son Lloyd, reste frivilligt till Spanien för att hjälpa republikanerna och upplevde krigets fasor och de inblandades svek. Han lyckas fly över gränsen och ta sig tillbaka till England, där han blir officer.

Fritz och Beas son Lillen gifter sig med Levs och Olgas bortskämda dotter Daisy. Daisy som flyttade till England för att undkomma smädelsen att tvingas bryta sin förlovning pga sin ryska fars misstänkta trakasserier av en man i sociteten. Hon gifte sig med Lillen för att få den åtråvärda adelstiteln, men när hon lär känna Lloyd får hon till slut känslor som inte styrs av förnuft och status.

Under krigets bombningar av London jobbar Daisy frivilligt med att köra ambulans och hon lär känna Eth som fortsätter att jobba för rättvisa och fred, nu som invald parlamentsledamot.

Maud och Walter är strandsatta i Berlin. Deras son Eric följer med strömmen och dras in i nazisternas nät. Dottern Carla ser liksom sina föräldrar vilken fara som hotar deras land och stöttar därför i hemlighet Ryssland med information, inte för att hennes fosterland ska förlora kriget utan för att nazisterna inte får vinna.

I Ryssland går Grigorijs son Volodja i sin fars fotspår och arbetar i sovjetens tjänst. Han får en del av sin utbildning i Tyskland och arbetar som diplomat före kriget, och bygger då upp ett spionnät av tyska informatörer.

På andra sidan Atlanten arbetar Gus vidare som presidentens rådgivare. Som assistenter i vita huset jobbar både hans egen son Woody och Levs son Greg.

Det är inte krigets historia som gör att jag fångas av historien, även om det naturligtvis är otroligt viktigt att också komma ihåg vad som verkligen hände. Här ger romanen en, enligt min okunniga preferensram, relativt objektiv bild av  historien. Vad jag grips av är de människoöden som skildras. Follet beskriver inte personporträtt på nobelpris-nivå, men där han kanske ger människorna lite för starka konturer så kan jag använda min fantasi och fylla i de mänskliga känslorna och svagheterna.