Det röda fältet

av Mo Yan, den kinesiske nobelpristagaren.

Jag har en undran. Hur kan någon som skriver så vedervärdigt och äckligt ens bli påtänkt för nobelpris? Att den kinesiska historien varit våldsam och blodig, betyder väl inte att en författare som vältrar sig i hjärnsubstans, utdragna tarmar och blod i olika nyanser ska belönas med pris? Är det för att språket i övrigt faktiskt är bra och meningarna är väl uppbyggda? Det kan ju faktiskt vara översättarens förtjänst för allt vad jag vet...

Näe, splatterböcker - fy!  Och näe, den starka kärleken som skulle vara en del av denna historia kan inte rättfärdiga ett sådant frosseri i slaktsnaskiga krigsbeskrivningar.