Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva är Ann Heberleins utlämnande självbiografi där hon berättar om sitt liv med manodepressivitet.Hon konstaterar cyniskt att i vårt toleranta samhälle finns plats för alla, utom för dem med psykiskt sjukdom.
En sjukt tråkig bok utan några ljusglimtar som lättar upp. Ändå ger boken en insikt och viss förståelse för hennes och andra sjukas situation, så det var alls inte bortkastad tid att läsa den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar