Emma & Uno

är Märta Tikkanens berättelse om sin mormor Emma. I sann tidsanda så låter också Märta mannen ta så mycket plats.

Och visst var Unos liv och gärning spännande och värt att berätta. Han var en politiskt engagerad folkbildare och åkte runt i Sverige och jobbade för att starta folkhögskolor medan hans fru Emma fick bo hemma hos sin välbärgade far med alla sju barnen.

Och visst får Emma uppmärksamhet i boken, men långt ifrån samma målande beskrivningar som Uno föräras. Jag gissar att Märta inte hade tillräcklig kunskap om vem Emma egentligen var och därför blir hennes del i boken mer en lovprisning och ett förhärligande av hennes person utan några egentliga fakta.

Då kommer Emmas liv bättre till sin rätt i den lilla essä som Märta Tikkanen skrev till novellsamlingen min mormors historia. Där tillåts inte Uno ta plats och då är det lättare att se och beundra den gärning som Emma faktiskt gjorde.

Vad jag älskade

av Siri Hustvedt är en roman om att leva och på ett annat plan att överleva.

En konstkritiker fastnar för en tavla och blir vän med konstnären. De lever som grannar och upplever en lycklig tid under många år, men säg den lycka som varar. När katastrofen kommer förändras förutsättningarna och alla väljer de eller tvingas att hantera livet som det sedan gestaltar sig.

Mycket läsvärd tycker jag som gillar att läsa om relationer, reaktioner och realistiska miljöer och händelser.

  

Begravningsplatsen i Prag

av Umberto Eco kanske lite ytligt kan beskrivas som en historisk agentroman som utspelar sig i 1800-talets Paris.

Simonini är en antikhandlare, förfalskare och dubbelagent som dryper av hat och har fömodligen utvecklat schitzofreni. Han analyserar sin ohälsa ifrån dåtidens begynnande forskning om pskyket och han anar men ser aldrig abboten som tycks veta allt om honom och allt han har gjort.

Från barndomen har han matats med judehat och under sin karriär gör han allt för att föra i bevis att det finns en konspiration som judarna står bakom. Han gör gör förfalskningar och begår mord. 

Umberto Eco använder romanens form för att visa hur tankemönster kan skapas, hur sanningar kan skapas av skrupellösa ledare. Enligt uppgift är alla historiska personer och dokument i boken äkta, det är bara Simonini som är en fiktiv person som håller ihop skeendet.

En svår bok som är helt utan känslor och full med fakta och detaljer i varje mening. 

Idag hade jag helst inte velat träffa mig själv

Herta Müller fick nobelpriset 2009. Jag antar att det inte var för den här romanens skull. Det är såna här romaner som gör att vi normala läsare får fördomar att nobelpristagare är tråkiga och dåliga.

Naturligtvis finns ett allvar i boken som man inte ska förakta. Skildringen av att leva i Ceauseucus Rumänien är ett historiskt dokument och vi får aldrig glömma vilka tragedier som utspelades där.

Men tråkig var den och jag hade helst inte velat läsa den själv...

I stundens hetta

av Viveca Sten. Jag är inte något fans till svenska kriminalromaner. I somras gick en följetong i lokalblaskan som jag dock följde. Men jag blev inte frälst, inte den här gången heller.

Det var samma gamla skåpmat som det brukar vara i dessa serieproducerade alster, nutidens kiosklitteratur. Lättläst och lättsmält, inte ens upprörande trots att det handlade om ungdomar som knarkade och tappade fotfästet för ett tag.

En stunds avkoppling ger det att läsa den här sortens böcker och det unnar jag alla, mig själv också ibland. :)

När horisonten flyttar sig

Bodil Jönsson har fått åldersnoja. ;) 

Kritiskt ger hon sig på åldersdiskrimineringen i vårt samhälle. Kanske med rätt, för de exempel hon tar upp är naturligtvis upprörande, som att rätten till att arbeta tas bort och att media konsekvent väljer ungdom före ålderdom.

Men jag undrar ändå om Bodil inte fått lite nojja, för om hon inte hade velat låta som en gaggig och avundsjuk gammal tant så skulle hon nog byggt upp boken lite mer opartiskt. Genom att hon nästan hela tiden utgår från sig själv och att dagens äldre är friskare än tidigare så glömmer hon faktiskt bort att alla inte kan eller vill leva om hon predikar.

Ta vara på de äldres vishet menar hon. Ja, många äldre är fortfarande friska i både kropp och hjärna. Det jag skulle velat att hon tagit med i boken är hur vi på ett respektfullt sätt ska förhålla oss till alla de gamla som inte längre är friska och kloka. De är många, de också.

Jag är Zlatan

Zlatans biografi nertecknad av David Lagercrantz. Oväntat läsvärd för en icke-fotbollsintresserad läsare. 

Det är verkligen Zlatans röst som hörs i boken och då menar jag inte hans slangord och Rosengårdsvenska även om det också finns där. Nej det som känns äkta är att jag verkligen känner att han berättar ur sitt perspektiv. I mycket skyller han kanske ifrån sig, men inte utan en mått av självkritik och distans.

 Det kommer fram en kille som verkligen har försökt analysera vad som egentligen har hänt och som alls inte har satt sig på några höga hästar efter sina framgångar. Nej om det är något som kommer fram är det en ödmjuk insikt att han haft både tur och envishet för att kunna nå sina framgångar. 

Den frusna trädgården

av Kristin Hannah är en ganska lättsmält historia om ett tragiskt familjeöde. Två systrar växer upp på en farm i USA med en omvårdande far men en inbunden och ständigt deprimerad mor.

Den äldsta systern stannar på farmen och jobbar i företaget, skaffar familj och håller uppe fasaden som den perfekta kvinnan. Medan den yngre systern flyr genom att arbeta som frilansfotograf i krigszoner över hela världen.

När fadern dör tappar modern fotfästet vilket blir början för döttrarna att få reda på vem deras mor egentligen är och vad det är för historia hon bär på. 

Genom att berätta sagor berättar modern till slut sin historia som bottnar i sin ungdoms tid i Ryssland under andra världskriget. 

Det hade räckt så. Tyvärr ville författaren krysta till historien och lade till en töntig återförening i sista kapitlet. Men annars var det en bra roman med realistiska skildringar av svåra tider och umbäranden utan att vara otäck.

Midaqq-gränden

av 1988 års nobelpristagare i litteratur Naguib Mahfouz är en samtidsroman från krigsåren på 40-talet. 2:a världskriget rasade i Europa men i Kairo gav kriget arbete och möjlighet till affärer och kunde för invånarnas del vara i evighet.

Författaren skildrar skickligt den fattiga Hamidas väg till prostitution. Hon är fostrad i den islamska kulturen men har så mycket aggressioner inom sig som hon som kvinna har svårt att leva ut.

Hamida är den person som ges mest utrymme, men flera andra människor porträtteras i romanen: Abbas barberaren, Zita krymplingsmakaren, Kirsha kafëägaren, Salim Ulwan direktören. Boken skildrar människornas dagliga liv och deras öden som alla är knutna till Gränden. I Gränden lever de traditionellt men de västerländska influenserna kryper allt närmare.

Fjäril i koppel

av Zinat Pirzadeh är en mycket vacker bok om en flickas uppväxt i Iran. 

Trots inbördeskrig, svårigheter, död och elände lyckas författaren återge alla händelser i en ljus och vänskaplig atmosfär. Det är mycket realistiskt skildrat ur barnets och senare tonåringens perspektiv. Flickan lever i relativ rikedom och har många ljusa minnen att berätta.

Den allvarliga delen av romanen är kvinnans roll, och genom hela historien planerar hon sin flykt för att få möjlighet att vara sig själv och inte behöva förtryckas och misshandlas av män.

Samma gamla ämne kan tyckas, när en utvandrad författarinna skriver en roman om kvinnoförtryck i den islamska kulturen, med självbiografiska undertoner. Men här ges en annan bild om en lycklig vardag och barndom. Mycket läsvärd!

 

Stål

   

En samtidsroman av Silvia Avallone berättar om livet i den italienska bruksorten, om livet och fattigdomen för stålverksarbetarna och deras familjer. 

I centrum står två trettonåriga flickor, deras vänskap och de möjligheter de har att utvecklas utifrån den miljö de lever i och de roller som de har tilldelats. 

Hjälp, vem är jag?

Caroline af Ugglas har skrivit en självbiografi tillsammans med en psykolog UKO Nilsson. Ett intressant och läsvänligt upplägg, där de helt enkelt har spelat in sina samtal för att återge i boken. 

 

Caroline har distans till sig själv och det finns en visdom hos henne som man väl får anta har vuxit fram ur alla hennes erfarenheter. Att hon inte skäms för det hon gjort är väl ett tecken på visheten eftersom det dels inte går att göra något ogjort, dels att hon faktiskt har tagit lärdom.

 

Ru

En underbar liten bok av Kim Thúy. Hon berättar om sitt liv i små korta texter, där känslan är att författaren utgår från bilder, händelser eller personer som betyder något. 

 

Genom att sammanfoga alla dessa texter levandegör hon både sin uppväxt, flykten från Vietnam och livet i Kanada efter flykten. Hon målar porträtt av sina anhöriga och hon framställer utan sentimentalitet sitt gamla och sitt nya land, historien och nutiden.

 

Skrämmande upplevelser, oglamorösa minnen, reflektioner och rena beskrivningar i en lättläst men alls inte lättsmält bok. Så enkel och vacker att den tål att läsas om och om igen för att kunna ta till sig alla delar och bottnar.

 

Rekommenderas varmt!

 

 

 

 

Tillrättalägganden

av Jonathan Franzen. 

Ja, hur beskriver man läsupplevelsen av den här boken? Jag började läsa den tre gånger innan jag till slut kunde förmå mig att hålla ut och fortsätta förbi de första kapitlen. Och jag som brukar gilla mustiga, amerikanska epos, jag förstår inte varför det var så svårt att komma in i boken. 

Makalösa personligheter och underbara gräl! Det är väl det bestående minnet av familjehistorien som berättas. Grälen, det är helt underbara dialoger där familjens medlemmar talar om och till varandra, men aldrig med varandra.

En happy-ending-story till slut.

Lilla himlafågel

av Joyce Carol Oates är historien en mördad kvinna och hennes barn eller kanske mer om de misstänkta mördarnas barn.

Aaron hittar sin mamma Zoe mördad. Ett tag är hans far misstänkt för mordet. Men polisen hittar en annan misstänkt, Zoes älskare.

Romanen berättar Zoes historia med utgångspunkt kring de misstänktas barn. Aaron som måste leva med synen av sin mördade mor. Han går i samma skola som barnen till hennes älskare. Eftersom Aaron är stor och stark som sin far använder han våld för att hämnas på den som bär skulden för sin mors död, den lilla och rädda Ben.

Ben tar sin mammas parti och tar avstånd från sin far. Han hjälper till att vakta så att besöksförbudet inte överträds och hans räddning blir att studera sig bort från det som har hänt.

Krista är yngre och saknar sin far som inte längre finns i hemmet. Hon är övertygad om att hennes far är oskyldig och hon förstår inte varför alla tar avstånd från honom. Det finns ju inga bevis att han skulle ha gjort Zoe något illa.

Tragiken för alla inblandade är stor. Polisen håller förhör men anhåller aldrig någon. På grund av detta blir ingen av de misstänkta männen frikända utan får leva med misstankarna från samhället. Vem den verkliga mördaren är skymtas i romanen liksom hämnden, men den är inte speciellt ljuv.

Nästan hemma

av Jean Kwok, är berättelsen om Kim som kommer till New York från Hongkong. Som emigranter är Kim och hennes mor i händerna på mostern som de står i skuld till. De tvingas bo i en utdömd lägenhet i slummen och får arbeta i mosterns klädfabrik i Chinatown. 

 

Men Kim är begåvad. Trots inledande problem i skolan lyckas hon få stipendium att komma vidare till allt bättre skolor och hon gör allt för att hjälpa sin mor att skapa dem ett bättre liv. Sin hemsituation håller hon hemlig för alla i skolan och det är först på universitetet som hennes bästa vän faktiskt får se hur eländigt de bor. 

 

Efter skolan åker Kim alltid till fabriken och hjälper sin mor med hennes arbete att packa i slutet av tillverkningen. De jobbar ofta till sent på kvällarna och alla arbetarna har sina barn till hjälp på fabriken. Kim är hemligt förälskad i Matt, men som den väluppfostrade kinesiska flicka hon är kan hon inte visa sina känslor för en pojke. Deras relation är på vänskapsnivå ända till slutet av berättelsen, men när de till slut möts i en passion tvingas Kim ta ställning. Ska hon slänga bort sin utbildning, sin karriär, för ett liv med Matt eller ska hon välja att lämna Chinatown och ta med sin mor till en annan, rikare värld? Den som de emigrerade för att hitta.

 

Romanen är söt och rar och lättläst. Visst snuddar den vid svåra ämnen som främlingsskap, språksvårigheter, immigranternas levnadsförhållanden, men det går aldrig på djupet utan berättelsen flyter fram som i en riktig feel-good-roman. Korta meningar, enkelt språk och humoristisk illustration av språkförbistringarna ger ett härligt flyt i berättelsen. 

 

2012-06-21

Det du inte såg

Nu har också jag hunnit läsa Patrik Sjöbergs självbiografi. En mer djupsinnig skildring än jag hade väntat mig där Sjöberg reflekterar över barndomens övergrepp i relation till både tävlingsresultat och personlig utveckling.

 

Lite tråkiga passager där namn rabblas, men övervägande klart läsvärt. Framför allt ur ett större perspektiv där vi måste lära oss att se barnen omkring oss men också att respektera offentliga personers privatliv. 

 

 

 

2012-06-18

Mornings in Jenin

av Susan Abulhawa är en mycket bra och intressant roman som berättar om konflikten mellan Israel och Syrien ur palestiniernas synvinkel. Byar som utryms, flyktingläger, krig och attacker, men också en fascinerande skildring av hur vardagen faktiskt kan fortgå. Gripande!

Vår bästa tid

av Penny Vincenzi är en roman som genomsyras av känslan av att allt löser sig. Först är det snyftigt men man blir aldrig osäker, allting ordnar sig.

Handlingen utspelar sig kring en trafikolycka och vad som händer med de inblandade efteråt.

Många personer, många relationer, många sidor.

Läs och må bra!

När duvor flyger

av Melinda Nadj Abonji handlar om familjen som flyttade från forna Jugoslavien till Schweiz och därifrån får uppleva kriget på 90-talet från grannlandet.

Lite osammanhängande och trögläst. Men intressant nutidshistoria som därför är värd att läsa.