Kärlek, vänskap, hat

En novellsamling av kritikerrosade Alice Munroe. Berättelser att känna och tänka till.

En novell då och då är en lagom dos. Ingen bok att streckläsa.

Himmelska förbindelser

Noveller om kärleksmöten. 

Till skillnad från hans kända romaner om damernas detektivbyrå, har Smith här faktiskt fått fram något som är lite djupare lite mer tänkvärt och ibland till och med lite spännande.

Det bästa med novellformen är att man inte behöver ha dåligt samvete för att man vill läsa färdigt innan man släcker lampan för natten.

Den oskyldige

Visst är han oskyldig, Matt. Huvudpersonen i Harlan Cobens thriller blir dömd för dråp när han försöker avstyra ett slagsmål. Har du väl suttit i amerikanskt fängelse anses du därefter aldrig som oskyldig. Någon utnyttjar Matts utsatthet och iscensätter en makalös komplott. 

Det liv som Matt lyckats bygga upp efter avtjänat straff, riskerar snabbt att raseras när han råkar finnas i närheten vid flera mystiska mord. Vad ska han göra när polisen kan visa att han varit i närheten och att han dessutom har motiv för att begå brotten?

I nära James Bond-stil kämpar han på, inte kan en amerikansk romanfigur bli liggande om han blir nedslagen och knivhuggen. 

Töntigt men ganska underhållande, är mitt betyg.

Där havet slutar

En riktig läsupplevelse. Jacquelyn Mitchards roman Där havet slutar, handlar om en familj där den yngsta  pojken försvinner/ blir kidnappad.

Familjen utsätts för stora påfrestningar och man får följa allas reaktioner, känslor och tankar. De olika familjemedlemmarna visar alla olika försvarsreaktioner för att kunna hantera förlusten och situationen som uppstår när mamman förlorar förmågan att knyta an till de två kvarvarande barnen.

Även släktingar och vänner berörs ju av situationen. Polisen som utreder försvinnandet, tar uppdraget personligt och släpper inte familjen och dess öde trots att åren går.

Efter nio år hittas pojken. Då uppstår helt andra problem att hantera. Kan de bli en familj igen? En hel familj.

Döden skall du tåla

Jag är inte så förtjust i Karin Fossums thrillerliknande romaner med öppna slut. Döden skall du tåla låg dock på köksbordet här hemma och jag tänkte att jag kan väl ge den en chans. Den var bra mycket bättre än förväntat.

Vi får följa både offer och förövare i en skicklig psykologisk skildring. Invånare i den lilla staden utsätts för makabra skämt, såsom falska dödsannonser och liktransporter till svårt sjuka. Damen som läste sin egen dödsannons i tidningen blev först väldigt chockad, men hon var en av få som kunde lägga händelsen bakom sig. Hon hade ramat in annonsen och varje morgon kunde hon sedan säga till sig själv, att nehej du, en dag till klarar jag mig.

Annars var det inte mycket humor i romanen. Tvärtom, mycket sorg, ilska, elände och slutligen en orgie i våld och blod som trots allt inte blev så väldigt snaskigt som jag hade ställt in mig på.

Stormblomma

Lika naiv som titeln är Tamara McKinleys roman om en familj i Australien. Dottern kommer hem efter avslutad utbildning och ska äntligen få reda på sanningen. Hon tror att hon är adopterad, men... 

...det är inte så illa, eller är det värre än så?  Slutet lyckligt i alla fall, som det måste vara om boken heter Stormblomma.

Det tänkande hjärtat

Yvonne Hirdman har lästa alla brev som Alva och Gunnar Myrdal skrev till varandra och presenterar en personlig bild av Alva. Hon drar slutsatser från de personliga ord makarna skrivit till varandra och hon jämför det privata livet med deras offentliga liv.

Man känner starkt med den unga Alvas kamp för kvinnors lika rättigheter. Hon kämpar för rättigheter och kvinnornas möjligheter att också få ge sitt bidrag till samhället utanför hemmets väggar. Men framför allt ger Hirdman bilden av Alva som den välutbildade kvinnan som med stor psykologisk kunskap ville barnens bästa.

Senare i livet, som riksdagsledamot och statsråd, var dessa frågor om familj och barn för små för Alva. Hon hade då lagt kvinnokampen bakom sig och arbetade med de stora och viktiga frågorna, dvs världsfreden.

Gräset sjunger

Afrikatemat fortsätter och Doris Lessing är en intressant jämförelse med Karen Blixen. Båda författare med starka band till Afrika.

Doris Lessing växte upp i Rhodesia och hennes debutroman Gräset sjunger utspelar sig där. Boken handlar om Mary, som lyckas slita sig från sin fattiga uppväxt på landsbygden och skapa sig ett trivsamt och socialt liv i staden. När hon till slut bryter upp för ett giftermål med Dick, en ensam farmare faller hennes liv samman och hon går långsamt sitt öde till mötes.

Romanen skildrar Marys psyiska förfall, men ger framför allt en bild av hur européerna förhöll sig till de infödda. Det outtalade, underförstådda att de vita var överlägsna och de infödda tjänare.

Redan från början vet läsaren att Moses, den svarta tjänaren, får skulden för mordet. För så var det, alla visste, att ett brott mot en vit alltid var begånget av en inföding.


I Alfred och Emily fantiserar Lessing om sina föräldrars liv. Hon beskriver dels de faktiska omständigheterna och det faktum att de inte blev framgångsrika farmare i Afrika som de hoppats. Sedan ger hon sig i kast med att skriva om hur deras liv hade kunnat gestalta sig om saker hade blivit annorlunda.

World without end

Mastodontboken är utläst. Inte nog med att det var flera tusen sidor, de var på engelska också. Det kändes att jag inte läst på engelska på ett tag, för det tog nära 500 sidor innan jag tyckte att jag fick flyt i läsandet - men sen fångades jag verkligen av boken.

Ett riktigt epos från medeltiden. Personer att älska och beundra, fiender att hata, intriger utan slut, sorg, katastrofer och elände, men också lycka och banala upplösningar av otroliga händelser.

Flykten över Himalaya

Maria Blumencrons dokumentär om sex barns flykt från Tibet, över Himalaya och fram till Dalai Lamas skolor i Indien. Författarens önskan att göra något för människorna i Tibet gav henne inspiration att göra en dokumentärfilm om flykten. 

Boken är inte någon litterär kvalitetsprodukt, men en fascinerande och berörande berättelse. 

Strapatserna vid flykten är mardrömslika. Men ännu mer berörande är ändå tankarna som väcks om vad dessa och alla andra barn i exil måste gå igenom. Hur goda föräldrarnas intentioner ändå är, så har barnen skickats iväg till ett främmande land, en okänd framtid.

Författaren antyder svårigheterna för dessa barn att anpassa sig i sin nya miljö. 

 

Ännu talar träden

Calixthe Beyala skriver om sitt ursprung i Kamerun. Genom Eden berättas om byn och dess människor under kolonialiseringen. 

Eden är hövdingens dotter, hon är stor, stark och ful och försöker därför fånga sin stora kärlek genom att arbeta hårt. Alla runt omkring hånar henne och skrattar åt hennes dumhet. Hon förför honom och blir gravid, men han gifter sig med hennes syster. Eden blir andra hustru till en välsedd man i byn, men han är inte snäll mot Eden som trotsar konventionerna och slår tillbaka. Hon måste lämna byn.

I sexton berättelser ger Eden en bild av sitt eget liv, såväl som byns förändring under kriget och under fransmännens styre. Hon visar på skillnaden mellan de vitas sätt att tänka och afrikanernas liv. Det är med fasa hon inser att de vita inte ens vet vilken färg deras andar har, byns gröna andar kan inte hjälpa dem när de inte får veta vilken färg motståndarnas andar har. 

Språket i boken är varierande, ofta fräckt och frimodigt, ibland poetiskt och målande. Stämningen är suggestiv, då trolldom, andar och naturkrafter är en naturlig del av den afrikanska byns vardagsliv.

---

Den afrikanska farmen

Vårens tema är Afrika. Då passar det bra att läsa Karen Blixen och hennes roman Den afrikanska farmen. 

Hon ger en mycket insiktsfull bild av livet på den afrikanska farmen och av mötet med de infödda. Romanen är full av respekt för den afrikanska kulturen och deras liv. Det är spännande att läsa om kontrasterna mellan västerländsk rättsuppfattning och den afrikanska synen på kompensation som inte alls fokuserar på det begånga "brottet" utan i stället riktar in sig på konsekvenserna. 

Romanen ger en bild av Blixens liv under 17 år i Afrika. Hon sköter helt självständigt arbetet på kaffeodlingen och beskriver den starka och handlingskraftiga kvinna hon var. 

Som författare är Blixen nog mest känd som sagoberättare och det lyser igenom. Emellanåt flikar hon in en kort berättelse, som visserligen är läsvärd, men helt utanför den svaga röda tråden som ändå löper genom boken. 

I novellsamlingen Karneval kommer sagoberättandet bättre till sin rätt. Korta, nästan lite skrattretande förutsägbara sagor där det klart framgår vad som är rätt och vad som är fel. 

Djur

heter den här romanen av Joyce Carol Oates. I det inledande kapitlet tjatas det om djur och någon gång i upplösningen så tas tråden upp igen, men jag tycker ändå att det är missvisande och tråkig titel.

Brandlarmen ljuder titt som tätt, ibland är det falsklarm och ibland hittar man brinnande skräp i något hörn eller i en papperskorg. 

Bränderna är hela tiden med i bakgrunden av historien som handlar om Gillians första år på college i början av 70-talet. Hon, liksom de flesta andra studenskorna, är förälskad i sin litteraturprofessor, Andrew, och hon ägnar allt mer tid åt hans seminarier.

Trots sin förälskelse avvisar Gillian reflexmässigt Andrew när han försöker kyssa henne. Ryktet säger att de brukar ta en av studenskorna under sina vingar, men ingen kan säga öppet om det är sant eller inte. Till slut faller hon ändå till föga och hamnar i klorna på Andrew och hans fru. 

I sin djupa förälskelse låter hon sig utnyttjas, hon vet ju att de älskar henne. När hon i hemlighet får vakta deras hus medan de åker på utlandssemester hittar hon bevis på övergrepp som skett i huset.

Pesten

skrevs av nobelpristagaren Albert Camus för över 50 år sedan.

En klassiker som alltid är aktuell för skildringingen av stadens förhållande till det öde som drabbar. Hur mod och ansvarstagande ställs mot feghet och resignation. Hur överlever de som lever isolerade i pestens stad?

I huvudet på en orolig komiker

För att vara orolig är Lasse Eriksson ganska rolig. Han har en hel del intressanta tankar, som gör det väl värt att läsa/lyssna på hans bok "I huvudet på en orolig komiker".

En del dråpliga situationer återges, som när han cyklar runt och repeterar högt för sig själv. Eller när filosoferar om vad som är normalt. 

En samling av hans kåserier och en del kommentarer till dessa. Direkt med författarens egen röst, det gillar jag.

Lifsens rot

klassiska svenska kvinnoförfattare finns ett helt bibliotek på CD. Lätt att låta gå i bilen och konsumera den ena efter den andra. Sara Lidman läser själv sin Lifsens rot på sjungande norrländska och om historien är ganska tung och mäktig så är Lidmans röst en underbar upplevelse.

Rönnogs förebild är Lidmans mamma, stark och självständig kvinna fången i en kuvad miljö. Kvinnans svårigheter att ta sig ur sin underlägsna roll i samhället och familjen. Historien lyfter också fram den kvinnliga sexualiteten och skammen och fördomarna runt den kvinna som inte viker ner blicken som sig bör.

Vreden finns där hela tiden, över /andra kvinnor, fadern, maken och svärföräldrarna, över männen. Varför är det alltid männen som ska gå på mejeristämma när skörden bärgats av kvinnorna? Varför passar mejerskorna upp på männen under mejeristämman, när gubbarna inte kan ett dugg om mejeriverksamheten men mejerskorna kan allt? Borde det inte vara mejerskorna som fattar besluten på stämman?

Atomstationen

I Atomstationen skriver Halldór Laxness om en tid då Island nyss blivit en självständig republik, strax efter atombomben över Japan. Amerikanerna begär att få fortsätta disponera de flygbaser de använde i kriget och islänningarna är rädda att regeringen ska sälja den nyss vunna självständigheten.

Stämningen i huvudstaden är spänd och kaotisk när bokens huvudperson Uggla får plats som hembidräde hos alltingsmannen Bui Arland. Storpolitiken vandrar förbi hennes ögon där hon serverar vid middagar och när hon passar på de ouppfostrade och oförskämda barnen.

Uggla är uppvuxen i nordlandet och där gråter man inte, där visas inga känslor alls, man biter ihop och gör det man ska. Och så säger man vad man tycker. I stan vill Uggla lära sig spela orgel och hon träffar många underliga typer hos sin lärare organisten.

För att få fullt utbyte av romanen behöver man läsa på om den isländska historien. Utan förståelsen för den politiska situationen på Island efter 2:a världskriget blir historien bara bisarr.

Yacoubians hus

Det tog lång tid att lyssna igenom alla skivor av Yacoubians hus, romanen av Alaa al-Aswany. Hur ska man sammanfatta den? Snusk i arabvärlden? 

Mycket homosexualitet, ännu mera gubbsjuka, unga vackra flickor och sura gamla kärringar. Huset - Yacoubians hus - är bokens centrum, där alla personer bor eller kommer på besök och där utspelas det typiska egyptiska livet om man vill tro på det som skrivs. Ett korrumperat samhälle och en klasstruktur som man inte är van att beskåda. Intressant, men jag hoppas i mitt innersta att det inte är alltför sanningsenligt skildrat. 

Det vore tragiskt om unga välutbildade kvinnor tvingas till sexuella tjänster för att få behålla sina arbeten. Dessutom med ironiska mödrar som påpekar att intelligenta kvinnor både kan behålla sitt jobb och sin heder, dvs oskuld. Det är förmodligen inte otroligt att religiösa män fängslas och torteras, till och med på tvåtusentalet tyvärr. Vill heller inte tro att korrumptionen är så stor som den skildras. Men då egypten är långt, långt borta vet jag inte riktigt vad jag ska tro.

Det femte barnet

och Ben, ute i världen är två fantastiska böcker av Doris Lessing. I det femte barnet beskriver hon mammans tankar och känslor inför det ovanliga barnet som kommer in i deras perfekt uppbyggda och välförtjänta familjeliv. Den glada och härliga familjen går sönder av det femte barnets krav.

Ben som är det femte barnet, får en egen bok. Med sorg och bestörtning får vi följa hans resa ut i världen. I det arga och våldsamma barnet finns en varm och kännande varelse.

---

Silja

Finske nobelpristagaren i Litteratur 1933, Frans Eemil Sillanpää, skrev boken om Silja 1931. En vacker och sorgsen berättelse om en ung flickas uppväxt och öde. Man märker författarens intresse för den naturvetenskapliga synen på människor, men det tar inte bort upplevelsen att läsa om Silja.

Siljas far blir av med både gård och sedan familj. Ensam tar han hand om Silja, det enda av barnen som överlever. Omtänksam och vänligt sköter han om Silja som är den vackra och goda dottern, med en leende själ. När fadern dör får Silja ta plats som piga och hon böjer sig ödmjukt för sitt öde. Oskyldig och lycklig möter hon kärleken en magisk midsommar.