Den fantastiska Gracie

av Dan Dye och Mark Becklott är en känslosam kärleksförklaring till Grand Danoisen Gracie. Verklighetsbaserad och inte litterärt högkvalitativ, men berättelsen är av hög kvalitet. En hund kan betyda så mycket för en människa, en familj och till och med för ett företag. 

Kallskänken

av Jenny Wrangborg är en diktsamling som släpper ut vreden över dåliga arbetsvillkor i små portioner.

Lily och bläckfisken

av Steven Rowley är en berättelse om att skiljas från sin bästa vän, hunden. Men boken är mer än en vanlig hyllning till sitt eget fantastiska husdjur. Rowley gräver i den mänskliga psykologin och även om igenkänning saknas i många avseenden, så finns det en botten i romanen som gör läsandet till en upplevelse att minnas. Och flirten med Hemingway går hem, dagarna och nätterna ute på havet är så briljant gestaltade i all sin overklighet att de skulle kunna stå själva i en novell och ändå passar pusselbiten perfekt in i berättelsen.

Jag gillar att bli överraskad och den här berättelsen gav mig det lilla extra. 

Problemet med får och getter

Joanna Cannon låter två 10-åriga flickor ta sig an problmemet med får och getter. Prästen har förklarat att gud finns överallt och att han är en herde och man kunde visst välja om man ville vara får eller get...  Tyvärr tar Cannon lite för lång tid på sig att få lilla Tilly att fundera fram att Jesus kanske inte var ett får utan en get, eftersom han inte gjorde som alla andra. Men i stort är det en läsvärd berättelse, med (tyvärr) trovärdiga karaktärer i ett 70-talssamhälle i England. Det är viktigt att passa in, men ingen på gatan är utan problem.

Den inbyggda "deckar-gåtan" är elegant. Är det ett mord eller inte? Det visar sig att det som var det egentliga "brottet" var gammalt och oblodigt om än det faktiskt var ursprunget till många av gatans problem och framför allt utfrysningen av den som anklagats pga av rök, inte eld.

  

Återstoden av dagen

av Kazuo Ishiguro handlar om en hängiven butler som reflekterar över sitt liv och sin gärning.
Känns minst sagt lite omodernt, men med lite god vilja går det att tänka kring det allmänmänskliga och de eviga problemen. Porträttet av Stevens är så "rent" att det är svårt att se att han skulle ha kunnat vara "på riktigt". Ändå finns det mellan raderna och i kommentarer som Stevens gör, en öppning för det där obekväma och inte så vackra, som gör att det blir intressant. Vem är den där Stevens egentligen?

Barabbas

av Per Lagerkvist är en läsvärd klassiker.

Barabbas som blev frikänd i stället för Jesus. Lagerkvist följer Barabbas från det att han bevittnar Jesus död på korset till att han själv blir korsfäst efter att ha anklagats för att delta i de kristna upploppen i Rom. Barabbas är nyfiken på vilka de kristna är, men de vill inte befatta sig med honom. Han fortsätter sitt sökande i tvivel, vill tro att "den ende guden" faktiskt finns och kanske är det ett tecken när han och den andra sammankopplade slaven faktiskt blir uppsläppta ur gruvan där de tvingats arbeta i flera år. Men Barabbas tvekar inte att avsäga sig tron, när han konfronteras och tvingas välja.

Kärleken

av Marguerite Duras handlar om passion enligt författarinnan själv. Passion till vad? Är det Duras alkoholmissbruk som slagit igenom, det var inte en angenäm läsupplevelse...

Att skriva

Fyra essäer av Marguerite Duras.

Ett öga rött

av Jonas Hassen Khemiri. Har lyssnat på ljudbok och njutit resp upprörts om varannat i en veckas tid. Njutit av en riktigt bra berättelse, av uppläsning och att slang kan låta poesi. Upprörts över att han är så "dj-a" dum, vilket rötägg, ligist, knäppgök - men ändå, därinne finns ju en fin kille. Kanske, antagligen...

Som den språknjutare jag är, förstår jag att jag aldrig hade upplevt boken som riktigt bra men uppläst av Hamadi Khemiri blir det fantastiskt bra. Vilken inlevelse.

Vi är alla helt utom oss

av Karen Joy Fowler är lång och ganska typiskt amerikansk. Varför måste en ung flicka komma till college som udda och försagd och sedan låta tristessen kulminera i en detaljerat beskriven första knark-erfarenhet?
Men egentligen handlade det om en flicka, Rosemary, som de första 5 åren i sitt liv växte upp med en lika gammal schimpans-syster. Traumat efter att de skiljdes åt har gjort att Rosemary förträngt minnen och medvetet valt att inte tänka, inte tala om det som hänt. Hon blev sedan mobbad hela skoltiden - som ap-flickan.
När hon går på college träffar hon sin bror vid ett tillfälle strax efter knarkincidenten, brodern som rymde hemifrån och aldrig kom tillbaka. I periferin får vi veta att han vigde sitt liv åt att försöka påverka djurförsöksindustrin genom illegala aktioner.
Bokens slut är ljummet och ljust avfasat. Rosemary och hennes mamma återknyter kontakten med schimpans-systern/dottern och ägnar sig åt att ideellt sköta om de gamla schimpanserna på djurförsöksanläggningen.

Visst finns det många dimensioner i romanen. Personporträttet, den udda flickan som formats av sina första fem år, och som kämpar med att styra utvecklingen av sin personlighet. Flickans vilja att till varje pris inte låta sig jämföras med en apa, och i boken väcks självklart frågorna om hur stor skillnad det är mellan djur och människor egentligen. Och mellan människor... mellan individer oavsett. Djurförsöksindustrin exponeras, och ställning tas på ett ganska försynt sätt trots allt, inget agiterande. Skolan, universitet, forskarvärlden är platserna där romanen utspelas. En hel del forskningsresultat vävs in i berättelsen och författaren låter berättarjaget vara förnuftigt ifrågasättande till vetenskapens slutsatser.

De gyllene frukterna

av Nathalie Sarraute är verkligen en annorlunda läsupplevelse...Skriven 1963 och handlar om kritik. Textmassan är en massa - känns det som - lösryckta tankar. Man får aldrig utskrivet vem som anför en replik eller en tanke, och det växlar snabbt, antalet trepunktsavslut är oräkneliga.

Det gick att läsa ut boken då den bara är 140 sidor lång, men det var trögt. Jag tror att jag drevs av frågan om det skulle gå att lista ut något om vem som tyckte vad i berätteslen, vilket jag inte fick reda på även om det går att urskilja några personer: ett berättarjag, författaren till berättelsens "De gyllene frukterna", en kritiker.

Det är kritikern och kritiken som är det intressanta. Hur kritiska är kritikerna egentligen? Styrs de av förväntningar, gammal vana snarare än att objektivt granska ett nyutkommet verk.

Århundradets kärlekskrig

av Ebba Witt-Brattström är en annorlunda "roman". Hon och han grälar sig igenom boken, endast repliker. Ibland omväxlande, ibland får den ena eller den andra utrymme att gräla av sig i flera repliker utan att bli avbruten.

Bra eller dålig? Vet inte, lite för enformigt för att vara roligt att läsa i alla fall.

Vegetarianen

av Han Kang är en roman om två systrar, Yeong-hye och In-hye som lever i Seol i var sitt äktenskap.
Yeong-hye sköter tyst och utan att bråka om sin man, men en dag bestämmer hon sig för att sluta äta kött. Ingen förstår hennes beslut och det visar sig att bakom hennes val ligger psykisk sjukdom som successivt blir allt mer synligt.
In-hye är plikttrogen och driver en butik för att kunna försörja sin man som är konstnär och deras lilla son. När Yeong-hye överges av sin man tar In-hye ansvar också för sin syster. Hon anar inte katastrofen som närmar sig när hon en dag skickar sin man för att se till systern. Mannen utnyttjar Yeong-hye under täckmantel av sitt konstnärsskap.
Det handlar om psykisk sjukdom, men genom "dårskapen" synliggörs också de mänskliga val vi gör, tvingas göra eller avstår att göra.

Vilse i Amerika

av Isaac Bashevis Singer, började illa men slutade bättre. Mitt första intryck var att en gammal gubbsjuk författare satt sig och skrivit om sin ungdoms virila dagar (trots den allvarliga tonen i miljöbeskrivningen).
Jojo, Isaac kunde få kvinnor, det förstod vi. Men sedan släppte han faktiskt den vinklingen och fick romanen en annan känsla. Även om det inte är en självbiografi, så förstår vi att de självbiografiska inslagen är viktiga i berättelsen. Romanens berättarjag är vilse efter flytten från Polen till NewYork. Han hittar inte platser och han hittar inte sig själv. Ett starkt personporträtt, som ger en aning om de känslor som ryms inom den blivande nobelpristagaren.

Processen

Sida upp och sida ner, tätt, tätt utan att förklara vad Josef K är ankladad för. Franz Kafka gestaltar förtvivlan och utanförskap, ja kanske är hela processen en omskrivning av den eviga frågan; Vad är meningen med livet?

Mannen som planterade träd

är en kort berättelse av den franska författaren Jean Giono. Den stora behållningen av boken är att berättelsen publiceras tillsammans med ett efterord av Gionos dotter, som ger en intressant kontext till just historien om "Mannen som planterade träd."

Ro utan åror

Ulla-Carin Lindqvist vackra och sorgtyngda anteckningar från tiden efter att hon fått diagnosen ALS. En sjukdom som gör att nerverna till musklerna slutar fungera och då förtvinar musklerna. Men det är bara de viljestyrda musklerna som drabbas, vilket gör att den drabbade successivt blir förlamad och till slut finns det ingen kraft att andas eller hosta upp slem som sitter i luftvägarna. Totalförlamad men helt bibehållen intelligens och tankeförmåga. En av de värsta sjukdomarna som kan drabba en människa och hens anhöriga.

Rent Spel

är en kort roman av Tove Jansson. Den består av ett antal intensivt berättade kapitel om de två konstnärinnorna Mari och Jonna som lever i varsin ände av samma hus. Kvinnorna i romanen har tydliga likheter med Tove Jansson själv och Tuulikki, som hon levde tillsammans med under många år.

Rent spel utkom första gången 1989 och ingår i samlingen Romaner.

Ett långsamt farväl

Carl Dahlbäck skriver som terapi efter att ha förlorat sin hustru i den fasansfulla sjukdomen ALS.

Latin - kulturen, historien, språket

av Tore Janson är en introduktion till studier i det latinska språket. En intressant historie- och språkvandring genom antiken.

I hate and I Love

Catullus klassiska dikter.

De yttre boulevarderna

Jag har läst om Patrick Modianos De yttre boulevarderna, för att åter känna stämningen i hans sätt att skriva.

Min europeiska familj

av Karin Bojs
En bok som försöker beskriva hur släktlinjer kan utforskas med hjälp av modern dna-teknik. Jag är inte så imponerad av boken. Intressant att det går att spåra släktingar och intressant att läsa om hur människorna har förflyttat sig och om teorierna bakom.

Men... det hade kunnat göras på 100 sidor i stället för 450... Varför boken blev vinnare av Augustpriset 2015 förstår jag inte. Kanske för att den försöker göra forskning lättillgängligt för vanligt folk?

Medan han lever

av Elaine Eksvärd.
En självbiografi där Elaine berättar om hur hon utsattes för sexuella övergrepp av sin far och hur det har påverkat henne under uppväxten och vidare in i vuxenvärlden.

Löwensköldska ringen & Charlotte Löwensköld

Jag har läst om de två första delarna i Selma Lagerlöfs Löwensköld-trilogi. Dramaturgi och språkhantering är mästerlig. Jag kan slå upp vilken sida som helst och läsa ett slumpmässigt stycke - inte ett ord för mycket och inte ett ord för lite. Meningsbyggnad och kommatering, ordval och ordföljd, det är bara att lära av en mästare.

För det är väl inte gammaldags att tycka om ett språk som hanteras enligt regelboken, som är följsamt och för berättelsen framåt utan att krångla till det eller göra det märkvärdigt?

Marina Bellezza

är Silvia Avallones uppföljare till Stål. Inte alls samma gripande romankänsla. Tog väldigt lång tid att komma in i och slutet som egentligen var det intressanta i romanen, orkade jag bara skumma igenom...

Mjukt faller min blick i det gulnande gräset

En diktsamling av Göran Ahlberg. Vackra och personliga dikter om livet och de tankar som uppstår ur ingenting.

Hillbilly Elegy

av JD Vance, sades kunna förklara Trump-fenomenet i USA. Men jag vet inte? Det är inte speciellt revolutionerande. Lite misärskildring i vanligt format bara... 

Mannen som kunde tala med hästar

av Nicholas Evans råkade följa med i en beställning från bokbörsen (när portot ändå var betalt så är ju tio kronor för en bok ingenting). Romanen är så nittiotal, med de typiska töntiga sängkammarscenerna som då var tvunget att vara med i varenda förb-d bok. Annars är det ju en känslosam och tårdrypande historia som sätter fingret på svårigheterna med att komma tillbaka efter ett trauma.

Arthur

gatuhunden som lämnade djungeln och hittade hem är en självbiografisk berättelse av Mikael Lindnord, multisportaren som tog han dom en hemlös hund efter en tävling i Equador. Inte mycket till gestaltande författarskap, men en fin berättelse om humanism - för det är faktiskt så att omtanke om djur inte förtar eller förminskar förmågan att känna empati och omtanke om andra människor.

Uppenbarelser

Ett urval av Heliga Birgittas Uppenbarelser.

Det muser viskat

en essä-samling av Nina B
urton att tänka kring eller inspireras av.

Sagas bok: En trovärdig historia

av Elsie Johansson är en roman om att bearbeta den förträngda barndomen med avstamp i bodelningen efter den sista föräldern.

Saga är sladdbarnet, som skiljs från sina fattiga föräldrar efter en händelse i barndomen. Godsägaren ordnar plats åt Saga hos en gammal och rik släkting och därigenom får en fin fostran och bra skola, så att hon kan vidareutbilda sig och få ett bra betalt jobb. Hon får också tag i en rik man att gifta sig med.

Men äktenskapet håller inte och när modern dör är Saga ensam och kanske en smula bitter på livet. Trots att hon sällan har haft kontakt med sin mor, beslutar hon ändå att åka till bodelningen och hjälpa de äldre syskonen. Men när hon stiger in över tröskeln i sitt barndomshem förlamas hon och hon stannar i kammaren där hon får "besök" av sina yngre åldrar. Ett bråk med syskonen avslutar dagen och Saga åker därifrån med enbart med ett bordsur och en låda som hennes mor tydligt har adresserat till henne.
I lådan finns ett budskap från modern. Inte uttalat, men för Saga kunde det lika gärna varit en hög röst från modern. Saga börjar undersöka sin fars död och sin mors historia och hon öppnar upp sig allt mer för minnet av händelsen. Bråket den där dagen och det som hade föregått bråket.

Elsie Johansson leder läsaren genom tillbakablickar i den här faktiskt trovärdiga historien.

Det femte barnet

Doris Lessings korta, dramatiska verk om Harriet som drabbas av en naturens nyck då hon föder sitt femte barn. Barnet verkar komma från en annan tid, är våldsamt och aggressivt och sliter isär den familjelycka som Harriet och hennes man David har byggt upp.

De polyglotta älskarna

av Lina Wolff är en intressant roman uppdelad i tre delar, där olika personers berättelser överlappar varandra.

Och så lärde jag mig ett nytt ord: polyglott = flerspråkig

Jag ska ta dig dit

av Joyce Carol Oates är som vanligt en suggestiv berättelse och inte förvånande i collegemiljö. Utan namn berättar den unga kvinnan om sin huvudlösa förälskelse i den äldre mannen med annan hudfärg. Något som inte ses med blida ögon av dem omkring henne.
Förälskelsen binder ihop berättelsen om hennes fattiga bakgrund och hur hon trots allt lyckas ta sig igenom skolan och få stipendium till ett college. Där verkar allt falla isär och det är en nästan psykotisk stämning tidvis. Trots det klarar hon sina studier visar det sig till slut.

De förklädda flickorna i Kabul

av Jenny Nordberg är en insiktsfull berättelse om det Afganistanska klansamhällets begränsningar för flickor och kvinnor. Genom att klä flickorna som pojkar skapar familjen frihet både åt den aktuella flickan men också den övriga familjen som kan använda sin "bacha posh" - pojkklädda flicka - som förkläde eller för att kunna låta barnet hjälpa till i t ex familjens butik eller rent av för att barnet ska kunna leka utomhus.

Nordberg ger en intressant bild av kvinnornas villkor utan att förminska den kultur de lever i. Afganistan är ett land utan en fungerande statsapparat och det är nödvändigt för överlevnaden att kunna hålla ihop familjen och ha starka band till andra familjer. Vissa familjer löser de problem som kulturen har skapat med att klä sina flickor som pojkar under en tid av uppväxten, och det verkar förekomma på många håll, men det är inget som diskuteras. Kanske för att det är en så praktisk lösning, trots allt?

Birgitta

Emilia Fogelklou har skrivit en liten essä om Birgittas uppenbarelser ur ett moderskapsperspektiv. Hon menar att det på många ställen lyser igenom att Birgitta varit gift, fött och fostrat sina barn och att det är det som gör henne så speciell i samtiden. Livserfarenheten gav henne en självsäkerhet som de andra jungfruliga helgonen i samtiden inte kunde komma i närheten av.

Things I don't want to know

en liten självbiografisk essä-liknande bok av Deborah Levy. Ett svar på Orwells essä "Why I Write".

En mycket gripande berättelse om barnet som ser sin far föras bort av poliser i apartheidens Sydafrika. Hon tystnar. Efter en tid skickas hon bort till sin moster och får gå i skola hos nunnorna. Utan att tala om att hon redan kan läsa och skriva lyssnar hon till sin lärarinna och förstår intuitivt att denna unga nunna tvivlar på guds existens. Den frimodiga kusinen försöker lära henne att tala högt, men det är något i det hon säger som är dubbeltydigt. Kanske är det inte bara volymen kusinen menar?
En natt smyger hon upp och släpper ut mosterns burfågel. Då skickas hon hem till Johannesburg igen.
Flera år senare släpps hennes far fri. Han verklar lycklig att träffa sina barn, men han är annorlunda. Snart flyttar hela familjen till England, där de lever i exil.

Föräldrarna skiljer sig. Modern anställer en au pair att sköta om den nu tonåriga flickan och hennes lillebror. Deras au pair slår dem och skriker att 'ni vet inte hur det är att leva som främling i ert land'. Jo, det vet de.

Långt borta från Nifelheim

av Majgull Axelsson är en roman som berör. Den nyskiljda diplomathustrun vårdar sin mor på hennes dödsbädd och minns tillbaka på barndomens Nässjö och upp kommer de förträngda minnena från vulkanutbrottet på Fiippinerna.

Allt jag inte minns

av Jonas Hassen Khemiri är en underfundigt uppbyggd roman. En författare intervjuar några personer om vad som ledde fram till Samuels olycka, men någonstans blir författaren en del i historien och man undrar vad det egentligen handlar om.