av Inger Alfvén är en roman som verkligen tilltalade mig. Den är lätt att läsa med sina korta kapitel där romanens personer får komma till tals utifrån sitt eget perspektiv. Speciell knorr att den avlidna styvfadern får spöka med sina efter-döden-tankar också.Persongalleriet består av Viktoria, Marianne (Viktorias mamma), Harald (Viktorias pappa), Perry (Mariannes nya man), Max (Perrys son), Jonas (Viktorias tilltänkta make), Sonja (Haralds nya fru) och Anders (Haralds granne).
Hela romanen utspelar sig en midsommarafton. Viktoria ska gifta sig, inte av kärlek utan för att hon vill ordna upp sitt liv. Hennes karriär som fotomodell har gått i stöpet och hennes relation till Max har tagit en traumatisk vändning då han har hamnat i fängelse anklagat för att ha dödat sin flickvän. Viktoria och Perry står på Max sida medan Marianne vänt sig ifrån styvsonen och när Perry hastigt dör hamnar både Viktoria och Marianne i en sorgereaktion där de också måste välja väg framöver.
Alfvén har ett vackert språk utan att vara tillkrånglat, hon återger så träffsäkra reflektioner att jag bara njuter när jag läser.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar