Viveka Lärn är i en berättarklass för sig. Här läser hon själv Kvinnan som var en fyr. Mästerligt, underhållande och inlevelsefullt.
Cecilia, medelålders kvinna som aldrig har älskat, hon har bara kunnat försätta sig i ett förälskat tillstånd vid alla hundratals romanser som hon har hunnit med. Nu möter hon den äldre Gabriel - som påstår att de hör ihop.
Berättelsen rör sig framåt i ett stillsamt tempo och Cecilias personlighet kan spåras tillbaka till uppväxten och föräldrarnas välmenande omsorger.
Jag blir sällan förvånad av bokslut. Även om jag inte kan lista ut exakt vad som kommer hända så brukar upplösningen ändå inte överraska. Den här romanen förstod jag hur den skulle sluta när den närmade sig slutet, men jag är ändå imponerad av Lärns skicklighet att knyta ihop alla trådar till slut.
Rekommenderas! Här kan man välja att låta sig underhållas eller själv leta efter djupet som finns under ytan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar