Medan han lever

av Elaine Eksvärd.
En självbiografi där Elaine berättar om hur hon utsattes för sexuella övergrepp av sin far och hur det har påverkat henne under uppväxten och vidare in i vuxenvärlden.

Löwensköldska ringen & Charlotte Löwensköld

Jag har läst om de två första delarna i Selma Lagerlöfs Löwensköld-trilogi. Dramaturgi och språkhantering är mästerlig. Jag kan slå upp vilken sida som helst och läsa ett slumpmässigt stycke - inte ett ord för mycket och inte ett ord för lite. Meningsbyggnad och kommatering, ordval och ordföljd, det är bara att lära av en mästare.

För det är väl inte gammaldags att tycka om ett språk som hanteras enligt regelboken, som är följsamt och för berättelsen framåt utan att krångla till det eller göra det märkvärdigt?